Jag funderar ALLVARLIGT OCH SERIÖST på att springa
Stockholmhalvmarathon i september. Klarar man sånt?
Nästa år? Kanske vasaloppet istället?
Alltså, vad är det för fel på mig?
Är jag ute efter någon sorts sportslig utmaning?
Det här är oacceptabelt.
JAG GÖR SLUT!
Det är inte du, det är jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag är på ditt lag! Kan vi inte börja med typ vårruset?
Vasaloppet är jag med på. Men girlz, börja först med att gå med mig en vecka i Spanien! Kommer bli great. Vin, mat och kvinnor. Vandring är det ultimata. En lång vandring = du får mental styrka. Efter det klarar du vilket maratonlopp som helst! *försäljare*
Fran: Jag tycker vi spikar det, om vi är fem och går ihop till ett lag får vi dessutom en picknickkorg!
Lovis: Ska vi köra vasaloppet nästa år? Då har vi nåt att jobba med i höst. OLLES SPÅR 2009! Och jag säger definitivt ja till vandring, en vecka eller två blir perfekt.
Jag tror Vasaloppet blir lite tungt om vi inte tränar vår längdskideteknik lite bättre. Tjejvasan kan vi dock palla, men det känns inte lika tufft. Jag tänker Vasaloppet 2011. Men tycker lätt att du ska springa några tuffa halvmaraton innan det. Och vandra, så klart. Lyxkombinationen att gå skiten ur sig varje dag och sen avsluta på en liten restaurang i en by vid foten av ett spanskt berg, dag efter dag efter dag...
Men hörrni, spring BLODOMLOPPET! Det ska jag göra. Man springer halv- eller hel mil och får även här en fin picknickkorg. Gör det, kan bli kul! 19 maj kom igen
Vasaloppet känns sjukt avlägset. Tror inte jag har tålamodet för annat än tjejvasan i sådana fall även om det känns lite mesigt.
Vandring, YES! Blodomloppet, jaeeaa! Har du något "lag" Maria?
Skicka en kommentar